nejnejnejnej
Du ringer och vi bestämmer att vi ska ses men det dröjer inte länge innan vi bråkar om småsaker och sen ses vi och vi pratar lite och har det trevligt och sen bråkar vi och jag skriker att jag hatar dig och sen somnar jag bredvid dig i soffan för jag är så trött. När jag vaknar har du gått men sen kollar jag i köket och då sitter du där på golvet och jag ser att du har gråtit. Jag sätter mig bredvid dig och jag vill säga att det kommer bli bra men jag kan inte flr då skulle jag ljuga men jag hinner inte tänka ut någonting annat innan du säger att du gör slut, kysser mig och går och jag sitter kvar i köket.
lördag natt
Cigaretter, gitarrspel och en pojkes lockar som slingras in i mina. Jag sitter uppe hela natten och pratar om livet och jag berättar om mardrömmarna och om hur jag gömmer mig för verkligheten och han med de röda lockarna tar fram gitarren. Du spelar och jag sjunger winnerbäck och Thåström. Jag skriver mitt nummer på ett kvitto och lämnar det i badrumsskåpet, under alvedonburken. En dag kanske han hittar det. Och så ringer han mig. Och så kan vi träffas igen.
fegis
Jag har varit vaken ett tag nu. Närmare bestämt 19 timmar. Jag är inte trött. Jag kan inte sluta tänka på att jag såg dig plinga på min lägenhet då jag stod tyst och gömde mig bakom bokhyllan tills jag hörde dig säga
fan
och sen hörde jag dina trappsteg i trapphuset.
Jag hörde att det var dina.
Dina steg trippade ner för trappen i samma takt som mitt hjärna dunkade.Nej snälla, kom hit. Nu. Ge mig en chans till. Vill du inte bara ta en kopp te och snacka skit med mig om alla i den här hålan. Jag känner mig så sällskapssjuk.
Tröjan i påsen med dina grejer har börjat dofta min och dina cd-skivor känns nästan mina.
Men du är inte min.
Du lämnar spår hela tiden. På cd-skivan, i snön, i mig.
Och idag spår i snön utanför min port.
Jag vill ha hela dig.
what goes around comes around
Idag när jag skulle ta bussen till stan så gick jag av efter en station och gick tillbaka hem. Egentligen vet jag inte varför. Det kändes inte rätt att åka in till stan en sån här vacker dag. Jag gick hemmåt med ett välbehagande lugn inom mig. Jag är van vid att det är tomt och öde i trappuppgången. Det var kanske därför jag blev rädd.
Idag satt du i min trappuppgången. Du hade dina nudiejeans och din gråa munkjacka. Ingent mer. Ingen värmande vinterjacka. Du frös. Men du försökte dölja det. Jag visste inte vad jg skule göra så jag lät dig komma in. Jag lät dig stå kvar i hallen medan jag hämtade dina saker. Och ja, jag råkade spraya lite av min parfym på handlederna.
Jag tog mig en titt på dig. Du i min hall. Det var vackert.
- Vill du att jag går?
- Ja. Men vänta på mig.
- Mia.
- Mmmm.
Och så gick du.
Men du glömde påsen med dina saker.
Så du kanske kommer tillbaka.
slut
Jag är så glad att jag inte är du.