ANONYM

Middagen spurtar ut ur magen som en sprintlöpares första meter. Jag sitter i ett trapphus och är fulls om fan. Och så kommer han. Jag gömmer mitt ansikte i händerna. Jag dricker vattnet som han ger mig snabbt men hinner inte dricka upp hela glaset innan det fortsätter att spruta ur munhelvetet.

- Kom. Kom så går vi över till mig. Jag bor bara 2 hus bort.
- Man ska inte följa med pojkar hem.
- Du gör som du vill.

Och så 10 minuter senare, ett badrum för mig själv, en dush och jag låter vattnet skölja bort min skam. Jag vill spy men det finns singet mer att spy upp. Jag får låna en tröja och han kokar te. Man ska man ska man ska följa med pojkar hem. För jag vill jag vill jag vill träffa dig igen.